Featherboah’s Weblog

Morrissey har gett mig lite av samma uppenbarelse som när jag hörde Muse första gången. Jag är helt besatt för tillfället. Förmodligen är han en ny favorit, kan inte tänka mig att jag kommer tröttna på detta. Helt underbart fantastisk.

[your leg came to rest against mine, then you lounged with knees up and apart
and me and my heart, we knew, we just knew.]

—

Lyssna eller dö.
Den är så fantastisk att jag inte vet vad jag ska skriva.

Helgen blev ju alldeles okej faktiskt. Har aldrig kännt mig så ful & skabbig, aldrig heller så trött men jag har väl bara mig själv att skylla där. Jag har en tendens att inte vilja sova när jag har sällskap. Hur som helst, trevligt vare!

Jag har äntligen hittat lite musik som duger också.
Så jag bjussar, här har ni: